En shopaholics bekännelser
I en sån där sorglig "Att Slänga"-kasse som man tvingas fylla då och då för att inte hela lägenheten ska vara bombarderad av prylar man aldrig använder, låg en rosa bok som heter "En Shopaholics Bekännelser", skriven av Sophie Kinsella.
Jag plockade upp den, och efter att ha skrattat redan på de första sidorna fick den stolt lämna kassen. Nu har vi sett filmen, och den är nästan lika bra.
Rebecca "Becky" Bloomwood (Isla Fisher) är en shopinggalen tjej som lyckas både dra på sig skyhöga skulder och bli av med jobbet - en taskig kombination, som dock inte räcker för att sätta stopp för beroendet. Filmen handlar om hur hon försöker bli av med detta och skaffa ett jobb - men Becky vill inte ha vilket jobb som helst, hon vill skriva för modetidningen Alette. På vägen möter hon Luke Brandon (Hugh Dancy) och romantiken i sagan börjar slå rot.
Köpbehovet i En Shopaholics Bekännelser är så fint skildrat med vackra ord och talande förstående skyltdockor att jag nästan blir lite shoppingberoende själv när jag ser den.
Har man shopping nära hjärtat är det omöjligt att inte tycka om Becky, även om hon beter sig illa ibland. Hon är snäll, har bra smak och framför allt: hon lyckas göra en mängd olika pinsamma saker och där har vi filmens komedi med många skratt.
Lite roligare blir det också när man kan få se bloopers till filmen (det klart bästa bonusmaterialet att ha med i filmer enligt mitt tycke). En Shopaholics Bekännelser går dock framåt i väldigt hög fart ibland och har man inte läst boken kan den därför vara lite svår att hänga med i.
"Your mother and I think that if the American economy can be billions in debt and still survive, so can you."
Citat från filmen, sagt av Beckys pappa.
Filmen kommer från de populära böckerna av Sophie Kinsella
När man har läst en bok för att sedan se filmen blir man ofta besviken. Filmerna kan kännas som en slarvig snabbspolning av en bok (här är Jurassic Park ett exempel: filmen är förvisso fantastisk, men att jämföra den med boken av Michael Crichton är som att jämföra en fin middag med ett gammalt tuggummi) och många av de delar man så högt uppskattat är helt bortklippta. En Shopaholics Bekännelser är inte en kopia av boken, ett stort plus kan jag tycka. Ett försök att kopiera blir ändå sällan bra (undantag finns, däribland Jurtjyrkogården där även många repliker är kopierade från citaten i Stephen Kings roman) och då är det bättre att göra en ny historia som passar till filmrutan. Det viktigaste när man läst en bok och sedan ser en film är att man känner igen karaktärerna och de viktigaste händelserna. Becky är helt klart samma Becky.
Betyg 8/10
Produktionsår: 2008
Genre: Romantisk komedi
Bloggadress: http://siouxzie.blogg.se